Så var vinden från i våras tillbaka och vi slapp avkortad bana och fisig avslutning. Det var också premiär för fyra startgrupper, för första gången i Skepparkannans historia!
En timme innan start blåste det ordentligt ute på Rivöfjorden med stadig vind på 9 m/s och byar på 12. Väl framme vid start hade det dock lugnat sig en aning. Stabil västvind och således bana 6 (Start-K-M-F-G-A-K-C-D-Mål) – det verkar vara en säsong med bara banorna 6 och 7.
De tidiga grupperna kom iväg i bra tryck men när det var dags för de senare avtog vinden en aning och skulle sedan fortsätta minska hela vägen ut till F. I första, andra och tredje grupp var det båtar som var över linjen för tidigt och det signalerades för enskild återkallelse, alla båtar utom en hörsammade detta. I fjärde grupp, kanske var de tagna av premiären för gruppen, var det ingen som var i närheten av linjen när starten gick.
Vägen ut till K blev en styrbordsbog på dikt bidevind där man inte riktigt nådde upp, många kämpade i skitvind från andra båtar men ingen tog tidigt slag. Eftersom man måste passera gaten M vid Plankorna blev det slag vid St Esklisholmen och de flesta, utom de som nu låg först, belönades med ännu ett ben i skitvind tills gaten passerats. Väl där hade man ett val, öster eller väster om Stångerholmen, majoriteten av båtarna verkade välja väster om.
Båtarna i de tidiga grupperna hade bra tryck i vinden hela vägen ut mot F medan de som startat litet senare här drabbades av ett plötsligt stråk av mindre vind. Som minst var vinden nere på 4 m/s en kort stund innan den tog i igen och höll sig på 6-8 resten av seglingen.
Många hade i den kraftiga vinden innan start valt bort sina flygande försegel och det var inte så värst många spinnakrar och gennakrar som kom upp. De som satte tjänade bra när vinden minskade men de övriga åkte med bra när det friskade i. Hela vägen in mot G och A blev nära plattläns om man körde raka vägen men vinden vred ordentligt några gånger.
Inför andra varvet hade vinden, som sagt, minskat mot i starten och nu såg man flera tidigare revade storsegel hissade i topp. Detta varv hade man ett val vid K att fortsätta söder om St Eskilsholmen eller slå upp norr om. De flesta verkade här välja det södra spåret och det verkade som det lönade sig men strömmen var litet lurig denna kväll och satte söderut vid K och G men österut utanför Rivöhuvud så det var inte lätt att avgöra.
Sista benet in i mål blev också det nära platt.
Vädret var klart svalare än vad vi vant oss vid de senaste seglingarna och vinden friskare. Trots detta var det en fantastisk fin kväll och alla båtar hann i mål i god tid innan maxtiden.
Kvällens segrare blev David Olivegren i Späckhuggaren ”Smuk”.
0 kommentarer